Det närmar sig årsdagen och jag tänker på Alfons allt mer. Hur hade han sett ut? Hur hade han varit? Han skulle vara snart 11 månader om han levde. Då hade vi kanske bott kvar i lägenheten i Strängnäs. Hur hade allt sett ut? Då hade vi inte flyttat hit. Då hade vi inte behövt gå igenom tre missfall. Men det är väl meningen att livet ska se ut så här. Men man kan tycka att det är sjukt orättvist.
Snart ska jag luncha med Annaconda. Hon förstår mig, för hon har gått igenom samma saker. Ska bli skönt att få prata av sig lite med henne. Kan prata med henne på ett helt annat sätt än med de som inte varit med om samma sak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar