Jag vet inte vad det är med mig idag, känns som om jag kan skriva hur mycket som helst. Ju mer jag skriver desto mer tänker jag på Alfons, jag saknar honom så. Det känns som att jag glömt bort hur hans sparkar kändes, hur han rörde sig där inne. Något som jag aldrig kommer att glömma är hans värme när barnmorskan la honom på min mage. Den känslan var så härlig. Något som alla säger är "att det är så skönt att höra barnet skrika när det kommer ut". Vårt barn skrek inte, Han bara låg där som om han sov. Allt har gått så himla snabbt, det har redan gått 5 veckor. Jag har fött vår son och vi har begravt vår son. Tiden går så himla snabbt, man borde ta vara mer på den.
7 kommentarer:
Hej Anna. Vet inte riktigt om du minns mig. Men jag vill bara säga att jag gråter med dig just nu. Kan nog inte alls försöka förstå hur du/ni har det just nu. Men det kan inte finnas något värre att vara med om. Jag tycker att du verkar vara otroligt stark som människa, fortsätt vara det. Kommer fortsätta följa din blogg o se hur du har det. Vi känner inte varandra så bra, men du kommer definitivt att finnas i mina tankar. Kramar Jessica Palmér
Hej!
KAn inte beskriva med ord hur ont det gör att höra detta. Men du är stark och tillsammans klarar ni det, det vet jag! Saknar dig jätte mycket och då tror jag att jag kan prata för fler i skolan. Tänker på dig!
Pussar Hanna Thorsell
Tänker på er Anna! Va livet kan vara orättvist, tårarna rinner ner för kinderna när jag läser det du skrivit. Alfons leker nog bland molnen och ser ner på er med all sin kärlek!
Det är så sant det du skriver; man ska ta tillvara på livet och kärleken medans man har den. Allt kan ändras över en sekund.... tyvärr upptäcker man det ofta när det är för sent. Sänder tusen kramar till er!
Hej vännen. Du har varit med om nått som ingen förälder ska behöva vara med om... Tänker på dig. / Semlan (Pölsan)
hej Anna ville bara säga att Robert och jag tänker på er.jag (sara) förlorade min lillebror för 3år sedan .det har varit en lång resa men man är starkare än man tror, ni kommer att klara detta tillsammans .har tänt ett ljus för Alfons.kramar på er/Sara Nordby och Robert Lundberg
Tack alla för erat stöd, ni anar inte hur mycket det värmer.
Usch vad hemskt, sånt som inte får hända men händer ändå...finner inga ord. En kompis till mig gick igenom detta för 2 år sen. Tänker på er!
Kram/Michelle
Skicka en kommentar