Osynligt barn

Märkligt att man kan sakna någon

så ofantligt mycket.

Någon som egentligen aldrig tidigare

existerat.

En gång var det bara du och jag,

samma som nu.

Men något hände däremellan,

du blev far jag blev mor.

Nu är det bara du och jag

och ett osynligt barn.

Om någon ser oss

komma gående, sida vid sida,

ser de inte det skrattande barnet

vi håller i handen mellan oss.

Vi är föräldrar

som bär vårt barn inom oss,

osynligt för världen.