Är så fruktansvärt uttråkad. Har suttit inne hela helgen. Mats har legat sjuk hela helgen, och jag har haft en fruktansvärd huvudvärk. Det känns som ett enda enormt ekorrhjul. Har funderat så mycket på livet. Är det såhär det ska vara? Det känns som det inte finns någon mening. Jag är lyckligt lottad som har Mats, ett fint hus, en underbar familj. Men ändå känns det som det saknas något. Jo, det är klart att Alfons saknas men jag vet inte om det är det jag känner. Troligtvis är det väl det.
Jag har varit och tränat idag. Klev i träningskläderna det första jag gjorde och for dit. Det känns som man får ur sig så mycket när man tränar. Hade jag inte haft träningen så skulle jag nog må ännu sämre. Ska till min kurator den 22:e, behöver verkligen det. Sen är det Spädbarnsfondenträff den 28:e. Så jag hoppas februari ska kännas bättre.
1 kommentar:
Ibland är man så upptagen med att sakna saker och människor att man glömmer att uppskatta det man har. Du är värdefull Anna glöm aldrig det. Jag och Cicci har ordnat träningskort på Hälsoskaparna och ska börja nästa vecka. Hör av dig om du vill ha någon att svettas med!♥ Kram Elin
Skicka en kommentar