Blandade känslor

Känner mig så otroligt lyckligt lottad som har två fina friska flickor. Idag har varit en dag med mycket blandade känslor. Saknaden efter Alfons samtidigt som jag tänker att om han överlevt så hade jag inte haft Helmina och Fredrika. 

 

Så mycket dubbla känslor. Allt har en mening. Jag kan fortfarande dock inte se en mening med pappas död och det kommer att ta tid. Vet inte om jag någonsin kommer att finna en mening med det. Men det är en helt annan sorg som fortfarande är en blödande sårskorpa. Jag har fortfarande väldigt svårt att prata om pappa utan att börja gråta.  Alfons sorg har mer blivit till ett ärr som går upp ibland.

 

Började i alla fall att tänka på när Alfons föddes idag. Hur fruktansvärt det var att lämna sitt lilla barn i en liten plastlåda helt ensam kvar i ett kalt rum. Jag vet att jag var så ledsen över att han var helt ensam. Det blev lite bättre efter ett par dagar när jag kunde lämna min gosedjursapa Apis till honom. Då kändes det som att han inte var lika ensam.

 

Många saker kan jag idag ångra att vi inte gjorde. Men det är bara försöka att se framåt.

Jag ser framåt mot sommaren med barnen. Längtar tills vi bara kan gå ner till stranden och bada. Nu ska jag försöka sova. Fick förresten en kommentar häromdagen som gjorde mig så glad. Tänk vad lite som behövs ibland och just nu bloggar jag vidare ett tag till.

 

Imorgon måste jag baka för det vankas Tupperwareträff här hemma. Ska bli supertrevligt. Nu säger jag god natt