lördag 29 december 2012

Fruktansvärt

Som förälder är man ständigt nojig. I alla fall jag. Jag vet hur skört livet är och hur fort man kan förlora någon. Nu har jag i alla fall fått prata med sjukvårdsrådgivningen efter att ha stått i kö i 45 minuter.

Jag läste på om hur man gör när barn sätter i halsen. Det stod att man alltid ska uppsöka sjukhus, så därför ville jag ringa sjukvårdsrådgivningen och rådfråga. Beskedet var att vi kunde avvakta och skulle hon börja hosta, få feber eller svårt att andas så ska vi åka in.

Tänk om inte jag hade varit i rummet när hon satte nöten i halsen. Vad hade hänt då? Usch, jag blev så fruktansvärt rädd. Man får en sådan panik. Man handlar egentligen rätt utan att tänka.

Jag skrämde nog upp alla som var där. Jag sprang ut i köket med henne när jag inte visste vad jag skulle göra efter att ha försökt få ut nöten. Men vände henne och bankade mellan skulderbladen samtidigt som jag skrek efter hjälp. Tack och lov så släppte den då.

Jag satte mig på golvet och bara grät. Jag hoppas aldrig någonsin att vi behöver uppleva det igen. Jag var skakis säkert en timme efteråt. För många låter det säkert överdrivet, men det är så fruktansvärt att se sitt barn inte få luft.
Published with Blogger-droid v2.0.9

5 kommentarer:

julia sa...

Vet hur den känslan är, du gjorde iallafall något! När det hände oss så satte jag mig bara å skrek i ren panik. Tur jag inte var själv! Stor kram!

Anonym sa...

Åh fy så otäckt! Det är min stora skräck också att barnen ska sätta i halsen. Vad duktig du var som gjorde rätt och slog mellan skulderbladen. Jag tycker att de borde lära ut sånt på BVC.
Hoppas att det är bra med er annars.
Kram, Lina R
P.S. Tupperwareburkarna som jag beställde är jättebra.

Änglamamma sa...

Det förstår jag Julia. Skönt att du inte var själv som sagt. Håller med fullständigt Lina. Funderar faktiskt på gå någon kurs. Kul att du gillar dem. Kram

Unknown sa...

Röda korset håller i kurser om HLR för barn och där går de igenom hur man gör ifall barnet satt i halsen!

Änglamamma sa...

Åh, tack Stina. Det ska jag verkligen kolla upp. Kram och gott nytt år.