Dagens pass på gymmet gick jättebra. När det blev jobbigt så inbillade jag mig att min PT stod och pushade mig. Känns så skönt när man kliver ut från gymmet och man har presterat något.
Något viktigt som jag har kommit fram till är att många, även jag själv, alltid väntat på motivationen. Jag kan säga att den kommer nog aldrig riktigt förrän man kör igång. Så som många andra så har jag haft en miljon ursäkter att komma med, bland annat motivationen. Skit i den utan bara kör.
Ja, det kommer att vara skitjobbigt och tufft. Men det gäller att inte ge upp. När jag var sjuk så hade jag det så kämpigt med maten, men gav mig sjutton på att det skulle gå och det gjorde det. Nu känner jag mig så bra över att jag klarade det.
Jag vet nu varför jag har börjat och slutat med diverse dieter då och då. När det börjar att bli jobbigt eller enformigt då ger jag upp. men man kommer över tröskeln och det vet jag nu. Bara att få känna sig bra och att man klarar det är värt mödan.
Jag skrev en uppsats nyligen om att vi människor gärna skjuter upp saker. Vi väntar gärna på att vi ska må lite bättre hela tiden innan vi tar tag i saker, detta gäller allt. Man kommer bara att må sämre eftersom vi skjuter så mycket framför oss.
Visste ni att vår hjärna reagerar olika när vi tänker på vårt nuvarande jag och framtida jag, det har forskare kommit fram till. När vi tänker på vårt framtida jag så har vi samma aktivitet i hjärnan som när vi tänker på en helt okänd person.
Ganska intressant faktiskt, tycker jag. Vad säger det om oss? Varför inte kämpa nu med att nå sitt framtida jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar