Idag så har det varit begravning för vår lille pojke. Den var så vacker. En liten ceremoni med en fantastisk präst. Mina föräldrar var där och Mats mamma med sin respektive. Vi kom dit 45 minuter innan, så att vi kunde få lite egen tid med Alfons. Det var skönt att bara sitta där och titta på honom. Svårt att förstå att det var vår son som låg där, vårt barn som skulle begravas. Han hade Apis hos sig, det gosedjur jag älskade så oerhört när jag var liten.
Vi hade plockat blommor på förmiddagen, på Floras kullar, eftersom vi brukade gå där när Alfons låg i magen. Det kändes mer personligt så. Känns så skönt att vi fått ta farväl av honom. Ett myrsteg framåt. Nu har vi en minneslund vi kan gå till och sörja. Det har varit jobbigt att veta att han har legat hos patologen på sjukhuset. Jag kände mig så lugn när vi satt i kapellet, jag såg Alfons framför mig. Han satt där med alla andra änglabarn och dom skojade och lekte. Det känns skönt att veta att han inte är ensam där uppe för det finns många änglabarn.
3 kommentarer:
Ni gjorde helt rätt i att ha öppen kista.
Man ångrar ingenting man gjorde, större chans att ångra det man aldrig gjorde.
Tack för ett underbart samtal idag!
Ni ses i Nangiala..... kramar Elin
Vi tänker på er. Solen skiner dessa dagar för alla lekande änglabarn.
Många kramar från Mia, Daniel och Rasmus
Skicka en kommentar