Gott nytt år

Vi fick maten hemkörd hit till Marielundsviken denna nyårsafton. Mamma hade fixat en supergod trerätters middag. Jag älskar mammas mat. Behöver jag råd och hjälp med matlagning eller om jag inte vet vad jag ska göra brukar jag ringa mamma. Hon har alltid en massa tips och råd. Jag hoppas jag en dag är lika duktig som henne i köket. Skulle göra ett nyårsinlägg men det blir om mamma istället.

Jag gråter ju för allt nu för tiden och nu gråter jag när jag tänker på mamma. Hon vill att alla ska må bra och tar alltid sig själv i sista hand. Både mamma och pappa ställer alltid upp och klagar aldrig. Helmina är lyckligt lottad som har så underbar mormor och morfar.

Åter till nyår. Vi åt en supergod middag tidigt tillsammans. Strax efter 18:00 for mamma och pappa hem igen. Nu ska vi snart ta en promenad i kvarteret med Rasmus. Vi lär väl ligga som två klubbade sälar vid tolvslaget. Detta är nog den lugnaste nyårsafton jag varit med om. Men så skönt det är att bara vara hemma och mysa.

En vecka

Hon är redan en vecka gammal idag. Tiden springer iväg. Vill inte att hon ska växa. Vill att hon ska vara så liten och mysig hela tiden. Kan inte få nog av henne.

Igår satt jag med henne i famnen och hon låg och tittade. Jag tänkte att jag skulle ta ett kort men orkade inte resa mig för att hämta kameran. Men slogs sedan av tanken på att det kunde vara det sista kortet jag skulle få på henne om hon dog. Har många sådana tankar nu. Om hon somnar i min famn och jag ska lägga ner henne så vill jag inte för att det kanske är det sista jag får av henne levande. Vill inte ha dessa tankar men kan inte låta bli.

Tänk att man kan hänga upp hela sitt liv på en sådan liten fin varelse. Jag skulle kunna göra vad som helst för henne, bara hon mår bra. Vill inte att tiden ska gå så fort. Jag vill njuta av varje sekund med henne.

Världens snällaste

Vi har nog fått världens snällaste barn. Är alla nyfödda så här snälla? Hon är så nöjd med allt. Idag fick Helmina sitt första bad. Hon sov sig igenom hela badet. Vi var även en sväng in till affären. Fick ganska ont av att bara gå ett par hundra meter på stan. Jag tror alltid att jag orkar mer än vad jag gör. Jag är värdelös på att vila och ta det lugnt. Sen får jag dåligt samvete när Mats ska göra allt. Även om han gör det och tycker att jag ska vila. Det är bra när Helmina har sina mat-maraton och jag får sitta i ett par timmar. Hon tycker nog också att mamma ska vila.

Känslor och förlossning

Tänk att man kan älska en liten människa så mycket. Jag trodde inte ens dessa känslor fanns. Jag skulle bara vilja låsa in mig för evigt och lukta, pussa och bara gosa med min lilla tjej. Hon är så otroligt snäll. Jag gråter nästan konstant, det är väl alla hormoner. Jag gråter för att hon är så fin, jag gråter av utmattning, mjölkstockning, av att jag älskar henne så mycket. Jag gråter för att jag inser desto mer vad vi förlorade när Alfons dog. Jag gråter av tanken på att hon skulle dö ifrån oss. Vi kollar konstant om hon andas. Om hon gråter lite så skär det i hjärtat på mig. Ja, jag är väl en typisk nybliven mamma.

Förlossningen tog femton timmar och hon är värd varenda minut av smärta. Hon föddes o6:17. Jag höll nästan på att be dem om ett kejsarsnitt men eftersom jag redan var öppen tio centimeter vid midnatt så trodde vi att hon skulle komma när som helst. Jag klarade mig faktiskt bra på lustgasen. Jag hade vid ett tillfälle varit så borta så att jag tjatat på Mats om min gamla filt och sagt -Lustgas is the shit. Barnmorskan fick nästan dra andningsmasken ur mina händer eftersom jag hade så ont att jag inte kände när jag hade en värk. Det värkstimulerande droppet började de med på 12,5 ml och i slutet hade de ökat till 300 ml och jag hade inga värkar. Till slut fick jag försöka krysta ändå. Jag såg att barnmorskorna började viska och jag började krysta som en galning för jag fattade att något var fel. Till slut så kom huvudet och sedan så satt hon fast. Så en barnmorska lade sig över magen och de andra bände mina ben bakåt och ytterligare en barnmorska slet ut Helmina. De lade henne på min mage och paniken kom direkt eftersom hon inte andades. Jag tänkte -Inte en gång till. Mats fick inte klippa navelsträngen eftersom de var tvungna att springa iväg med henne. En sköterska kom snabbt tillbaka och hämtade Mats. Då hade de fått liv i henne och hon skrek som en galning. Konstigt nog behövde de bara sy fyra stygn invändigt.

Jag hade gärna stannat kvar i vår bubbla på BB i några dagar till. Maten blev serverad, vi gick ut och åt och sen tillbaka på rummet för att mysa. Det ska bli skönt när denna julhelg är över. Då har vi inget planerat och vi ska bara vara inne och gosa med vår fina lilla tjej.

Äntligen är hon här

Efter 15 timmar på förlossningen så föddes Lillstrumpan den 21/12 klockan 06:17. Hon vägde 4045 gram och var 48 cm lång.

Misslyckat

Efter två misslyckade igångsättningsförsök så är vi hemma igen. Lillstrumpan visar inga tecken på att vilja komma ut. Idag är hon beräknad men hon kommer väl på julafton. Nu har vi ett rum på förlossningen så vi kan komma och gå som vi vill. Idag valde vi att åka hem i alla fall. Nu har jag börjat få lite mer värkar så vi hoppas att de ska hålla i sig. Det är den där jäkla livmodertappen som bara ska mogna. Sen är det lättare att knuffa på. Tror att Lillstrumpan har satt en gummisnodd runt min tapp. Hon tycker väl att det är för kallt här ute.

Hemma igen

Då var vi hemma IGEN. Vi kunde ha fått stanna kvar på förlossningen om vi ville men de vill inte påbörja en ny igångsättning förrän imorgon. Känns som att vi bara hade varit i vägen om vi stannat idag. Lillstrumpan visar inga tecken på att komma ut. Hon trivs som fisken i vattnet. Fattar inte varför de inte kunde börja idag. Har ju knappt en sammandragning. Men de tyckte att det var för tätt inpå det första försöket. Det irriterande är att vid första försöket så fick jag värkar men de ville inte ge mig en tablett till för att jag skulle få vila på natten. Självklart så stannade det upp då.

Imorgon klockan nio så gör vi ett nytt försök. Håller tummarna för att denna gång ska gå vägen. Är så less på att bara vänta. Trodde hon skulle komma tidigt men hon vill stanna kvar därinne så länge som möjligt. Hon kommer väl lagom till julafton som en liten julklapp.

Ringt till förlossningen

Nu har jag ringt förlossningen. Känner mig less på detta så jag ville be dem behålla oss redan imorgon om jag inte får värkar innan dess. Vad är det som säger att de har mindre att göra på fredag än imorgon? Blir bara ledsen av att åka hem och sväva i ovisshet hela tiden. Barnmorskan jag pratade med antecknade det och sa att vi ska prata med läkaren som vi får träffa imorgon. Jag hoppas verkligen att de behåller oss. Vet inte hur många döda barn och missfall man måste ha fått för att de ska prioritera en?

Blir arg på mig själv också för att man är så jäkla svensk. Man bara finner sig i det mesta. Jag måste alltid smälta saker också. Imorse när de kom och sa åt oss att vi skulle åka hem så sa jag typ ingenting, bara grät. Jag grät för att jag blev så himla besviken. Nästa gång vi skulle komma hem var ju med Lillstrumpan. Men efter att jag funderat hela dagen och blivit peppad så ringde jag till förlossningen och nu känns det bättre.

Hipp hipp hurra

Hipp hipp hurra för världens bästa mormor idag

Ny info

Nu har vi fått åka hem en sväng och Lillstrumpan ligger kvar i magen. Igår fick jag två tabletter med fyra timmars mellanrum. Under natten lugnade mina värkar ner sig och de ville inte ge mig fler tabletter imorse eftersom de skulle ha fullt upp med andra förlossningar idag. Så vi fick åka hem, mycket besvikna.

Var så himla inställd på att få komma hem med Lillstrumpan. Men vi får hålla tummarna att det sätter igång av sig själv idag. Annars har vi en tid på förlossningen för koll imorgon. Är det fortfarande lugnt så fick vi ytterligare en tid till på fredag och då ska vi få stanna i sådana fall.

Innan vi fick åka hem så gav en barnmorska Mats råd om hur han ska göra om jag måste föda hemma. Känns ju jättetryggt eftersom det gick så fort med Alfons när det väl satte igång. Vi träffade även barnmorskan som förlöste Alfons. Hon kom mycket väl ihåg oss och att det gick väldigt snabbt.

Nu har det fått sjunka in

Nu har jag låtit det sjunka in lite och det är blandade känslor. Visst är jag så lycklig över att vi får bli igångsatta men samtidigt rinner tårarna för vad som komma skall. Sist jag blev igångsatt fick vi lämna kvar vår fina kille på förlossningen. Det kommer att gå bra denna gång men det finns i bakhuvudet.

Igår kväll när vi lagt oss fick jag nästan panik när inte Lillstrumpan gjorde sig uppmärksammad i magen. Hon har varit överaktiv på kvällarna men igår var hon lugn. Jag försökte trycka och retas men inget hände. Tänkte att nu får vi åka in ikväll. Men sedan gick jag och kissade och då fick jag verkligen tillbaka för trycken. Tack och lov, för annars hade jag blivit helt galen.

Lillstrumpan kanske kände av min stress eller något. Jag blev jättestressad igår. Kändes som att inget var bra. Vill ju ha allt perfekt tills hon kommer hem. Men det går väl aldrig att få perfekt inför något som man inte har en aning om. Alla nya saker som ska användas och hittas rutiner till. Känns så konstigt med alla saker som står oanvända och snart ska användas.

Om två timmar kommer pappa och hämtar oss. Skulle verkligen behöva sova men det går inte. Har tagit mig en kopp te, tänt julgranen och myser. Eller försöker mysa men det är tusen tankar i huvudet just nu. Nästa gång jag skriver så har Alfons fått en lillasyster. Vi ska ta med oss ett litet liv hem som kommer att vara det viktigaste i våra liv så länge vi lever.

Äntligen igångsättning

Äntligen har vi fått tid för igångsättning. Imorgon klockan åtta på morgonen ska vi ringa på klockan till förlossningen. Sen lämnar vi inte sjukhuset förrän vi har Lillstrumpan med oss hem. Känns som en sten föll från axlarna när vi fick tiden. Vi har laddat med snacks och en hög tidningar eftersom vi inte vet hur lång tid det tar. Nu ska jag gå igenom BB-väskan så att Lillstrumpan har lite kläder tills hon kommer ut.

Ultraljud

Har blivit bortskämd av Mats hela helgen. Frukosten har stått klar på morgonen när jag klivit upp. Sjukt god mat har jag fått. I lördags gjorde han en kantarellsås som nog var det godaste jag ätit. Igår fick jag Tigerräkor med saffransås. Kunde leva i denna helg för evigt om bara Lillstrumpan kan behaga komma ut.

Idag ska vi till förlossningen på ultraljud. Sedan ska vi prata om eventuell igångsättning. Är lite less nu. Tycker de borde förstå oss. Men det beror som vanligt på vilken läkare man har. Idag ska vi träffa en ny, så jag hoppas hon kan förstå oss lite bättre.

Jag börjar i alla fall denna dag med en frukost på Anna på torget med Tesse och Viggo.

Falskt alarm

Det blev en sväng till förlossningen klockan halv fem imorse. Men det var falskt alarm så vi for hem igen. Har lite värkar, så jag hoppas att de ökar snart. Vill åka in NU, känna smärta. Åh, det är ju så nära. Vi bara väntar och väntar. En timme känns som en dag just nu. Just nu blir man mest irriterad av dessa små värkar. Ge mig ordentliga istället. Tänk att något så nära kan kännas så långt bort.

Trevligt besök

Kände mig väldigt nöjd efter besöket hos barnmorskan idag. Lillstrumpans huvud är fixerat. Hon trodde att det var dags vilken dag som helst. Nu håller vi bara tummarna för att hon vill komma ut fort, typ inatt.

Fick nyligen lite oväntat besök av Tobbe och hans dotter Greta. Det var jättetrevligt. Greta målade fyra teckningar till mig. Tobbe och jag har känt varandra i ungefär tolv år. Men de senaste åren har vi inte träffats så mycket. Tycker det är superkul när vi väl ses och vi har alltid en massa att prata om.

Förstår att Lillstrumpan tar tid på sig

Hittade en massa gamla kort på oss och familjen. När jag ser dessa så kan jag förstå varför Lillstrumpan tar god tid på sig där inne. Stackars barn som föds in i denna släkt. Casper verkar inte ha tagit för stor skada i alla fall som tur är.

Känns bättre

Nu känns det lite bättre efter att vi varit på förlossningen och fått veta att hon ligger väldigt lågt. Hon kan faktiskt komma när som helst. Nu lever jag på hoppet om att hon vill titta ut inom de närmaste dygnen. Vi fick en ny tid på måndag och har inget hänt så får vi tid för igångsättning i slutet av nästa vecka.

Har ingen röst

Idag är jag röstlös. Har tappat rösten helt, det är väl lika bra det så Mats slipper lyssna på mig. Bitter är jag också. Tror att Lillstrumpan har bestämt sig för att stanna i magen. Hon har det väl så gosigt och varmt därinne. Ju mer jag vill att hon ska komma desto mindre förvärkar har jag. Har knappt haft några på två dagar nu.

Idag ska vi i alla fall in till förlossningen och göra ultraljud, sedan kollar de även flödet i navelsträngen. Läkaren ska även kolla hur moget det är, men det känns hopplöst ändå. De kanske kan reta lite så det sätter igång.

Alla säger att hon kommer snart och det vet vi med. Men att ligga sömnlös på nätterna och undra hur fort hon dör om navelsträngen täpps igen är inte roligt. Mats åker varje dag till jobbet med en klump i magen ifall han ska hinna hem om något händer eller att det sätts igång.

Födelsedagsfika

Idag har jag haft lite födelsedagsfika. Fick bland annat en kakburk i glas av mamma och pappa. Den har jag dreglat länge efter på Pastellhörnan och nu är den min.

Snart ska vi åka till min väns mammas Bed and Breakfast Skomakargården. De har invigning och bjuder på glögg, sedan kan man titta in i de fina rummen. De har nyligen byggt ut så de har två nya rum som jag är nyfiken på.

Min min min

Jag har världens bästa man. Han gav mig en KitchenAid i födelsedagspresent. Åh, som jag har velat ha en alldeles egen underbar KitchenAid och nu är den min min min.

Trevlig lunch

Har precis varit och lunchat med Sara, Cathrine och Casper på Anna på torget. Det var jättetrevligt, hoppas vi kan göra det lite oftare. Lär väl bli mer när vi är mammalediga. Kom hem till ett städat hus. Mats har legat i och varit så duktig.

Magbilden är nu i v.38. Känns som magen sjunkit ännu mer nu. Hoppas hon vill komma snart. Känner att jag är lite i min egen värld just nu, bara går i min bubbla och väntar.

Det vilar en ängel på mitt bröst
Hans lilla hand, så mjuk och fin

Ligger där och väntar

Stilla och i väntan

Varsamt mycket varsamt

Tar jag hans hand

Och reser mig

Vandrar långsamt vidare

Försiktigt genom livet

Med den lilla änglahanden

Tryggt inuti min

Idag finns Vändla med mig extra mycket. Låg och tänkte på henne inatt. Saknar henne så otroligt mycket. Har alltid sagt att jag önskar att hon och hennes man fick uppleva mina och min brors barn. Det fick hon också på sitt sätt. Hon fick Alfons till sig uppe i himlen. Hon får ta hand om Alfons som det barn hon själv aldrig fick. Jag önskar ändå att hon var här och fick vara med när Lillstrumpan kommer. Det är två år sedan hon lämnade oss och jag kan ofta tänka på henne.

Casper på besök

Det var en missnöjd Casper som blev hämtad för ett tag sedan. Mats hade tagit fram tågbanan och han kunde inte lämna den när han skulle äta yoghurt. Så han fick sitta i mitten av tågbanan och äta. Han kunde slita sig ett tag när jag hade bakat lussebullar, men sen var det bråttom tillbaka till tåget.

Inatt fick en i min föräldragrupp en liten tjej. Hon var beräknad den 14:e. Jag är så avundsjuk, vill också föda. Hoppas Lillstrumpan blir rastlös snart och vill komma ut.

Inget minne

Jag måste verkligen skaffa mig en almanacka när Lillstrumpan kommit. Jag har inget minne. Nu fick jag messa en vän och fråga om vi bokade om någon träff eftersom jag blev magsjuk när vi skulle ses. Har ingen koll på någonting. Tror inte jag bokat in något framöver, bara tiden till förlossningen, kuratorn och barnmorskan. Lär väl bli en massa tider hit och dit när Lillstrumpan kommit.

Mats ligger hemma med feber idag. Jag passade på att fika med Andreas, Tesse och Viggo imorse på Anna på torget. De har ett jättegott ekologiskt Earl Grey te som jag blivit besatt av. Annars har jag inte gjort så mycket idag. Men som vanligt är jag urusel på att vila. Skulle verkligen behöva vila ett par timmar mitt på dagen men har så svårt att komma till skott. Måste verkligen skärpa till mig, har kanske inte så många dagar kvar innan hon kommer.